Privatekonomisk guide
Lån som blev skulder hos Kronofogden – vad FI:s analys 2025 visade
Historisk genomgång av Finansinspektionens och Kronofogdens analys 2025 om konsumtionslån som blev nya skulder hos Kronofogden under 2020–2023.
Den här sidan sammanfattar en daterad analys från Finansinspektionen och Kronofogden som publicerades den 27 februari 2025. Analysen studerade utvecklingen av nya skulder från konsumtionslån mellan 2020 och 2023. Siffrorna ska därför inte läsas som statistik för 2026.
Huvudresultatet var att drygt 160 000 låntagare fick nya skulder fastställda hos Kronofogden under 2023 på grund av konsumtionslån. Det var 23 procent fler än 2020. Mätt i kronor hade de nya låneskulderna ökat med 51 procent under samma period.
Vad analyserade FI och Kronofogden?
FI-analys 48 undersökte hur konsumtionslån utvecklades till nya skulder hos Kronofogden. Myndigheterna jämförde bland annat olika typer av kreditgivare och hur vanligt det var att deras låntagare fick så allvarliga betalningsproblem att skulder fastställdes hos Kronofogden.
Det är viktigt att skilja detta från all skuldsättning. Analysen gällde konsumtionslån och de nya skulder som kunde kopplas till sådana lån under den studerade perioden.
Större konsumtionslån stod för en stor del av beloppen
Under 2023 hade nästan 40 procent av de låntagare som fick nya låneskulder hos Kronofogden lånat från så kallade nischbanker. I kronor räknat stod sådana lån enligt analysen för omkring 60 procent av skuldbeloppen.
Det betyder inte att 40 procent av alla kunder hos nischbanker fick problem. Siffran beskriver fördelningen bland de låntagare som faktiskt hade fått nya låneskulder hos Kronofogden.
Snabblånekunder hade högre andel allvarliga betalningsproblem
Analysen visade också stora skillnader mellan långivartyper. Omkring en av tjugo låntagare hos de aktörer som i analysen beskrevs som konsumentkreditinstitut eller snabblåneföretag fick skulder hos Kronofogden.
Motsvarande andel var omkring en av hundra bland låntagare hos nischbanker och ungefär en av 250 bland låntagare hos storbanker.
De här talen gäller den analyserade perioden och ska inte användas som ett aktuellt riskmått för ett specifikt lån eller en specifik långivare.
Varför ökade låneskulderna?
FI och Kronofogden lyfte två övergripande förklaringar. Dels hade större konsumtionslån hos nischbanker stor betydelse för totalsummorna. Dels ökade utlåningen hos konsumentkreditinstituten kraftigt mellan 2020 och 2023, samtidigt som deras kunder oftare fick allvarliga betalningsproblem.
Myndigheterna satte också utvecklingen i ett större ekonomiskt sammanhang med hög inflation och dyrare lån under perioden.
Vad kan man faktiskt dra för slutsats?
Analysen visar att konsumtionskrediter kan bli särskilt problematiska när hushållens marginaler minskar. Den visar däremot inte att ett visst lån automatiskt leder till Kronofogden eller att alla kunder hos en viss kategori av långivare har samma risk.
För den enskilde är därför den praktiska frågan fortfarande om budgeten klarar ränta, avgifter och amortering även när inkomsten minskar eller andra kostnader stiger.
Läs vår evergreen-guide om lån och krediter för hur du jämför effektiv ränta, total kostnad och återbetalningsförmåga. För korta och snabbt utbetalda krediter finns även guiden om snabblån.
Om ett lån redan har blivit svårt att betala
Ta inte slutsatsen att en ny kredit automatiskt löser situationen. Om du redan använder nya lån för att betala gamla krediter eller vardagsutgifter är det en varningssignal.
Börja med vår guide om betalningsproblem eller hantera skulder steg för steg. Om skulden redan finns hos Kronofogden kan du läsa om vad som händer i indrivningsprocessen.
Varför behåller vi sidan som daterad analys?
FI-analys 48 är ett konkret myndighetsunderlag som dokumenterar hur låneskulder utvecklades under en bestämd period. Det är därför mer korrekt att bevara sidan som en historisk analys än att skriva om samma siffror som om de beskrev dagens marknad.
Nyare statistik kan ge en annan bild. Den här sidan ska därför alltid läsas tillsammans med publiceringsdatumet och den studerade perioden 2020–2023.
Källor
Underlaget är Finansinspektionens FI-analys 48 och Kronofogdens nyhet från 27 februari 2025.
Artikeln redigerades den 21 september 2026 för att tydligt skilja den historiska analysperioden från aktuella förhållanden. Siffrorna ovan avser i huvudsak 2020–2023.
Läs vidare
Fördjupa dig i Privatekonomi
Fördjupa dig i guiderna och jämför alternativen utifrån kostnad, risk och din ekonomiska situation.